Cromer

Vågorna gungar så motståndslöst tunga Stranden plågas av blåst och sand Tången hopar sej i Nordsjöns lunga Jag minns min ungdoms dröm om Samarkand Dukarna är fläckade av te och mjölk Imperiet dör i Cromer En hastig lunch bestående av beans on toast På ett hotell som har överlevt sitt rykte Regnskurar piskar in emot the english coast Vad var det nu som Chamberlain tyckte En kvarglömd varieté längst ute på piren En trollkarl en skämtare en livstrött publik Verkligheten vänds till den yttersta satiren En pensionerad överste sköljs upp i en vik Dukarna är fläckade av te och mjölk Imperiet dör i Cromer I gräset ligger golfbollen stilla och grubblar Atmosfären dignar under svunnen storhetstid Den gamla blinda boxern rör sej mödosamt och snubblar Dom små pensionaten förblöder utan strid Dukarna är fläckade av te och mjölk Imperiet dör i Cromer I mitt psyke hör jag hur orkestern spelar upp En allra sista gång på den förfallna varietén I en källare i Tyskland planeras det en kupp Primadonnan är berusad och obscen I mitt inre gungar livets vågor så tunga Stränderna där inne plågas av en bitter blåst Tången hopar sej i min sjuka lunga Jag minns min ungdoms dröm om beans on the toast Dukarna är fläckade av te och mjölk Imperiet dör i Cromer Sent på kvällen sitter jag och dricker en Horlicks Servitrisen drömmer förstrött om New York Ett melankoliskt minne ligger någonstans och sticks I graven är det heller inget bråk Dukarna är fläckade av te och mjölk Imperiet dör i Cromer --- Cromer - Kjell HöGlund